En vän sa till mig häromveckan att man inte kan uppnå sina "mål" i drömmar. Typ, om man ska göra ett mål när man spelar fotboll så går aldrig bollen i mål. Minns inte varför det är så, men inatt drömde jag att jag skulle prova en fin klänning och jag kunde inte för livet få på mig denna klänning. Jag blev störd av personal som frågade hur det gick, telefonsamtal av polisen, en man som ville skjuta mig och så vidare. Så jag tror faktiskt att det stämmer, man kan inte uppnå sina minsta mål i en dröm. Psyket är sjukt. Precis som jag. Den enda känslan jag känner just nu är saknad. Och ångest, självfallet, men jag vill så gärna vara med honom. Min vrickade borderlinehjärna och hjärnspöken säger annat, jag är för på, jag är för lite, jag är inte tillräckligt. Men han är. Och jag är tråkig. 
Du var himlen, och jag var ensam.