Och det är därför jag är rädd.

Du kysste sönder mina läppar till utsikten av ett sensommar stockholm. Mörkt, kallt, vi var de enda. ingen kunde se oss. Du tog min hand och höll om mig när jag sa att det var kallt. Det enda jag kan tänka på är dina ögon, din varma famn i min säng och hur fin du är. alldeles för fin för mig. Och jag hoppas du inte finner mig tråkig, för du är en såndär person som jag skulle passa bra med.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0